Så kan Långsamt tempo användas i en mening
- Då ingen öppnade, gick han slutligen långsamt ned utför trappan.
- Två rödbruna löss krälade långsamt fram över myllan upp mot klinten, vände och kröpo i samma takt utför.
- Det gick långsamt och dåligt.
- Gick det inte lite långsamt med hans studier ?
- I södergående riktning rörde sig trafiken långsamt förbi platsen.
- För långsamt, menar JO i ett beslut.
- Kvinnan gick långsamt mot dörren.
- Han tyckte sig ända hit kunna höra det malande ljudet, då korna långsamt och förnöjsamt tuggade, gnidande sina starka käkar mot varandra.
- Det såg nästan ut, som hade de blygts att skynda, så långsamt gingo de över torget, och flera gånger stannade de och samspråkade halvhögt.
- - Du älskar, eftersade han långsamt.
- Utvecklingen går i ett rasande tempo och satsningen behöver genomföras snarast möjligt, säger han.
- Bilen glider långsamt om hörnet, oeh mitt huvud snuddar vid en gren, vilkens halvutspruckna doftande knoppar stryka över min kind.
- Jenny Rissveds vinner SM-guld i tempo.
- Låset gnisslade och porten öppnades långsamt och försiktigt av en gubbe, vilken hade en trasig brun schal knuten om livet som bälte.
- Och långsamt, dröjande, började hon lösa upp sina kläder.
- Nu njöto de av att långsamt och så småningom börja om från början.
- I sägen mig : detta går långsamt !
- – Det går alldeles för långsamt, säger vd Åsa Pettersson.
- Den jublande sällhetskänsla, till vilken han arbetat sig upp, sjönk långsamt tillhopa, lik en flamma som dör.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
